Varför bra ventilation

Frisk luft är en av de viktigaste förutsättningarna för liv. All luft innehåller olika föroreningar i olika mängder, dels beroende av tid och plats. Det görs numera mycket för att minska de utsläpp som gör vår utomhusluft så dålig. Inomhusluften görvi däremot mycket lite åt. Detta trots att människor i vårt land vistas nästan all sin tid just inomhus. Inomhusluften är (om vi inte filtrerar) utomhusluften plus allt det som tillförs från inomhusmiljön som byggmaterial, människor, djur, maskiner och datorer. Dagens hus är tätare än förr vilket innebär att föroreningarna stannar inne om det inte finns system för att få bort dem.

Vi människor mår bättre om vi har ren luft att andas, vi blir effektivare och presterar mer, oavsett om det är på jobbet, i skolan eller hemma. Eftersom även antalet sjukdagar minskar med ökande luftflöden, vilket flera studier visar, borde det därför vara en självklarhet för alla att kräva hög luftkvalitet i alla miljöer där vi vistas. Antalet människor med allergi ökar mycket kraftigt och även om forskarna ännu inte lyckats klarlägga exakt vad det är som orsakat denna ökning är de överens om att inomhusmiljön är en mycket viktig faktor. Ventilationssystemens funktion är därför av avgörande betydelse för minskade allergier. Idag finns egentligen inga tydliga mål för hur inomhusluft ska vara. Det finns lågt satta krav att följa men inga krav som är satta till dagens kunskap om luftkvalitetens betydelse för oss.

I en miljöhälsoutredning 1996 i fanns ett förslag till nationellt handlingsprogram och följande förslag till övergripande mål: "Ingen ska bli sjuk eller få symptom till följd av brister i inomhusmiljön".

För att nå detta föreslog utredningen ett par delmål som visar hur viktig ventilationen är för att nå det övergripande målet:

  • Bristfällig ventilation i bostäder, skolor och förskolor ska åtgärdas.
  • Alla bostäder, skolor och förskolor som har radonhalter i inomhusluft som ligger över riktvärdet för sanitär olägenhet ska vara åtgärdade senast år 2010.

Utredningen tar också upp ett av de vanligaste argumenten mot god ventilation. Argumentet är att god ventilation är energikrävande. Ett av de viktigaste miljömålen både för oss i Sverige och globalt är att minska energianvändningen. Idag finns det både enkla och effektiva lösningar för såväl värmeåtervinning som styrning av ventilationen. Ett bra uppbyggt ventilationssystem blir därmed ett effektivt sätt att hushålla med energin. Motsättningen mellan bra ventilation och låg energikostnad finns alltså inte längre. Trots detta går utvecklingen mot god luftkvalitet inomhus mycket långsamt. Anledningarna till detta är flera:

  • Ventilation är en av många mindre delar i en större helhet i den nya byggnad som ska uppföras eller byggas om. Vissa delar syns tydligt om de görs dåligt, dåliga fuktspärrar, felaktigt dragen elektricitet eller sneda fönsterposter märks direkt och kan klagas på. Dåligt utförd ventilation är betydligt svårare att upptäcka.
  • Kunskapen finns om hur mycket luftkvaliteten betyder för oss, men är inte särskilt spridd. Vi vet att vi mår bättre när vi andas att vi också presterar bättre och att det blir färre sjukdagar. Men vi vet inte hur mycket bättre, det finns få kartläggningar om detta. Därför nöjer sig många med att följa minimikraven på luftkvaliteten.
  • Det kostar pengar att satsa på god ventilation. En utgift som ofta ses enbart som en kostnad, inte som en investering i god luftkvalitet ocn därmed i bättre hälsa hos alla som ska vistas i byggnaden. Investeringen går att räkna hem på kort tid på flera olika sätt.
  • Kunskapen om ventilationssystem är brisfällig hos många av dem involverade i byggprocessen.

Ventilation har en huvuduppgift. Den ska ta bort alla de föroreningar som alstras i en byggnad och ersätta den smutsiga luften med ren. Därför är det så viktigt med ventilationsfilter och att göra filterbytena minst 1-2 gånger per år.

Copyright © 2019 Soliduct AB